7. Jag är ostoppbar!

En vecka har passerat sedan det hände. En ensam och mörk vecka. Han har inte skrivit till henne överhuvudtaget och han har bara legat hemma och varit sjuk. En rejäl förkylning är priset han fått betala för sitt försök att avsluta allt. I sin grotta har han suttit, i mörkret, ensam i tystnaden. Precis där han vill vara när han behöver rensa huvudet. Att inte skriva till henne, skär i hans hjärta och själ, han känner sig övergiven och sviken. 'Hon har en annan', tanken snurrar i hans huvud. Han kan inte bli av med den och den äter upp honom inifrån. Liggandes i sängen med datorn bredvid sig, musiken fyller hans huvudet och han försöker sluta tänka. Basen skakar om hans hjärna och sången lugnar hans själ. Ett svagt leende sprider sig på hans läppar. 'Jag är stoppbar!', tänker han nöjt. 'Inget kan stoppa mig så länge jag har henne'. På skakiga och svaga ben ställer han sig upp och går ut ur rummet. Det är dag för honom att visa för henne att han är den hon ska vara med.